Powered by RND
PodcastsHistoriaEn oväntad historia
Escucha En oväntad historia en la aplicación
Escucha En oväntad historia en la aplicación
(6 012)(250 108)
Favoritos
Despertador
Sleep timer

En oväntad historia

Podcast En oväntad historia
Historiska Media | Acast
Podden En oväntad historia utgår från en liten händelse för att med glimten i ögat berätta den stora historien. Programledare är historikerna Olle Larsson och A...

Episodios disponibles

5 de 121
  • Berlinmurens fall – historiens största misstag?
    Berlinmurens fall på kvällen den 9 november 1989 kom som en fullständig överraskning för alla. Tidigare samma år hade den östtyske ledaren Erich Honecker stolt förkunnat att muren som delade staden skulle stå i ytterligare 50 eller 100 år om det visade sig nödvändigt.I nästan tre decennier hade Berlinmuren hindrat DDR-medborgare att fly till väst och i slutet av 1980-talet var det många som uppfattade den som en historisk konstant. Men hösten 1989 blåste förändringens vindar kraftiga i östra Europa och en efter en tvingades kommunistregimerna ge efter för trycket från folket och lämna ifrån sig makten.Även Östtyskland påverkades av denna utveckling. Motvilligt tvingades den östtyska kommunistregeringen till eftergifter men så långt som till att öppna Berlinmuren var man inte villig att sträcka sig. Berlinmuren föll inte heller som ett resultat av medvetna politiska beslut utan var ett resultat av en rad misstag och ett omfattande slarv. För de styrande i DDR skulle Berlinmurens fall kunna beskrivas som ett fatalt olycksfall i arbetet.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Berlinmurens uppgång och fall. Varför uppstod två tyska stater efter andra världskriget? Vad var syftet med att bygga en mur som delade Berlin och vilka händelser var det som ledde fram till Berlinmurens fall en sen kväll i november 1989?Men Berlinmuren var inte bara en mur. Den var en symbol för det kalla krigets delade värld. När muren föll var en ny världsordning som höll på att ta form. Det kalla kriget gick mot sitt slut.Lyssna också på Sovjetunionens sammanbrott.Bild: Berlinmurens fall 1989, Wikipedia.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
    --------  
    37:03
  • Mysteriet med hjälten Tordenskjolds sista strid – duell, förräderi eller konspiration?
    Tordenskjolds sista strid, då den legendomspunne norsk-danske sjöhjälten slutade sina dagar på ett dimhöljt fält utanför Hannover i norra Tyskland, är ett historiskt mysterium från det stora nordiska krigets era.Det var den 12 november 1720 som Peter Wessel Tordenskiold mötte döden i en ursinnig närstrid med blanka vapen mot den svenske officeren och krigsveteranen Jacob Axel Staël von Holstein.Enligt de inblandade parterna rörde det sig om en duell. Efter några osande förolämpningar och förbittrade replikskiften hade de bägge herrarna hamnat i slagsmål på en fest i Hannover. Detta var orsaken till att Staël von Holstein – som i handgemänget ådrog sig ett igenmurat öga – hade utmanat Tordenskiold för att återupprätta sin ära.Inte desto mindre blev det dramatiska och ganska snöpliga dödsfallet redan i samtiden föremål för spekulationer och mer eller mindre fantasifulla konspirationsteorier.I detta avsnitt av podden En oväntad historia försöker historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson reda ut de besynnerliga omständigheterna kring Tordenskjolds sista strid. Där finns onekligen detaljer som tyder på en duell: skarpslipade värjor, alkoholrelaterade förolämpningar och hetlevrade män med en bakgrund i det militära. Å andra sidan går det inte att förneka existensen av andra, mer suspekta detaljer.Stämmer det att Tordenskjold kom oförberedd till duellen och fäktades med en dekorativ men oduglig dräktvärja, medan Staël von Holstein i stället var beväpnad med en militär huggvärja av karolinsk modell? Och kan de suggestiva kopplingarna till Karl XII:s död avfärdas som rena tillfälligheter, liksom det faktum att Tordenskjolds sekundant – alltså hans assistent i den dödliga duellen – bar det föga förtroendeingivande namnet Münchhausen?Bild: Peter Tordenskold av Jacob Coning från 1720. Oslo museum, DigitaltMuseum, Public Domain.Litteraturtips:Dan H Andersen: Mandsmod og kongegunst. En biografi om Peter W Tordenskiold. Aschehoug, 2004. Sune Christian Pedersen: På liv og død. Duellens historie i Danmark. Gyldendal, 2003. Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
    --------  
    36:07
  • Sveriges hemligheter under andra världskriget – spioner, kodknäckare och Astrid Lindgrens roll
    Allmänna säkerhetstjänsten var ett topphemligt statligt övervakningsorgan som opererade i Sverige under andra världskriget. I toppen av systemet fanns en säkerhetschef som rapporterade direkt till regeringen, samtidigt som säkerhetstjänsten hade daglig kontakt med Försvarsstaben och den militära underrättelsetjänsten. Allmänna säkerhetstjänsten inrättades av regeringen 1938, efter ett förslag från Försvarsstaben. Uppdraget var i första hand att bekämpa spionage, men det handlade också om att motverka propagandaverksamhet, sabotageaktioner mot kritisk infrastruktur och andra typer av hybrida hot mot rikets säkerhet. För att kunna genomföra detta krävdes övervakning av ”post-, telegraf-, telefon- och radiotrafik samt trafiken å järnvägar och väg-, sjö-, och luftförbindelser” – som det stod i säkerhetstjänstens instruktioner från Kungl. Maj: t. I yttersta hemlighet byggdes det upp ett finmaskigt massövervakningssystem som under åren 1940–1945 granskade innehållet i miljontals telefonsamtal, telegram och postförsändelser i Sverige.I dagens avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Andreas Marklund och Olle Larsson om hemlig statlig övervakning i andra världskrigets Sverige. De talar om övervakningsmaskineriets olika avdelningar, exempelvis Avdelning P som i ”postkontroll”. Här jobbade bland andra den blivande barnboksförfattaren Astrid Lindgren. På dagarna tog hon hand om familjen och klurade på handlingen i Pippi Långstrump (1945), under nätterna granskade hon innehållet i den svenska utrikesposten.Marklund och Larsson kommer också in på Tage Erlanders roll som så kallad ”polisminister”, dessutom berörs uttrycket ”Nordens Casablanca” och de oproportionerligt många spioner och agenter som under andra världskrigets bistra år trängdes i det neutrala Stockholm.Bild: Blomförsäljning och skoputsning på Stureplan, sent 1930-tal. Bilden är tagen av Otto Ritter för Stockholm Turisttrafikförening räkning. Stockholms källan, Public Domain.Litteraturtips:Andreas Marklund: Övervakningens historia. Från svarta kabinett till digital massövervakning. Historiska Media, 2020.Wilhelm Agrell: Stockholm som spioncentral. Spåren efter tre hemliga städer. Historiska Media, 2020.Lyssna också på Kodknäckarna som förkortade andra världskriget.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
    --------  
    36:52
  • Karl XII: gåtorna kring krigarkungen
    Karl XII är en av de mest fascinerande gestalterna i den svenska historien. Endast 15 år gammal blev han enväldig kung i stormakten Sverige och nästan hela sitt vuxna liv tillbringade han i fält tillsammans med sin armé.Hans namn är förknippat med det stora nordiska kriget och fältslag som Narva, Kliszów och Poltava och kungens död i en löpgrav i Norge en mörk novemberkväll 1718 tillhör en av historiens ännu olösta gåtor. Karl XII har för många blivit krigarkungen personifierad men hans liv rymde även andra, mindre uppmärksammade, sidor.I dagens avsnitt av En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Karl XII. Samtalet utmynnar i en utmaning som handlar om att berätta om någon mindre känd sida hos den i övrigt så välkände kungen. Hur såg han egentligen på kvinnor? Varför gifte han sig aldrig? Var det inte så att Karl XII genomförde genomgripande reformer av det svenska postväsendet och införde högertrafik redan långt innan svenskarna fick folkomrösta om den?Karl XII:s liv var fyllt av dramatik från vaggan till graven. För både sin samtid och eftervärld var och är han i mångt och mycket en gåta. Historikerna blir sannolikt aldrig färdiga med Karl XII.Bild omslag: Karl XII i Bender av Axel Sparre. (1715), Nationalmuseet, Wikipedia, Public Domain.Lyssna också på Ivan Mazepa, Karl XII och slaget vid Poltava.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
    --------  
    36:37
  • Magnus Stenbock: segrarna & det förnedrande slutet
    Magnus Stenbocks sista tid är en av de mest tragiska berättelserna, men också episka historierna från det stora nordiska krigets era. Han var greve, fältmarskalk och kungligt råd, därtill krigshjälte och kungagunstling hos Karl XII. Under några år i början av 1710 – efter slaget vid Helsingborg – var han den allra mest ryktbare och kanske också mäktigaste personen i hela det svenska stormaktsväldet. Ändå dog han ensam, i skam och förnedring, i en dansk fängelsehåla, med en uppgiven förhoppning om ”en snarlig, mild och nådig ände på detta mitt närvarande elände”.Hur kunde det gå så illa?I detta avsnitt av podden En oväntad historia samtalar historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund om Stenbocks tragiska levnadsöde. De går igenom huvuddragen i hans militära karriär och tittar närmare på den personliga, närmast kärvänliga relation som Stenbock fick till Karl XII. De talar om bragderna och de militära triumfer som gjorde honom till en karolinsk superhjälte, men också om de ogärningar han begick under sina närmare trettio år ”under musköten”.Framför allt fokuserar de på hans sista tid, då Stenbock försmäktade i danskt fångenskap och utsattes för ett lömskt men diaboliskt sinnrikt danskt postspionage. Det var genom uppsnappade brev som han fick sitt banehugg – och banemannen var en hemlighetsfull postspion vid namn Christian Erlund, som rapporterade direkt till den danske envåldshärskaren Frederik IV.LästipsAndreas Marklund: Stenbock. Ära och ensamhet i Karl XII:s Sverige. Historiska Media, 2008.Olle Larsson: Magnus Stenbock – kungens favorit föll i onåd. Populär historia, 2021. Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
    --------  
    33:54

Más podcasts de Historia

Acerca de En oväntad historia

Podden En oväntad historia utgår från en liten händelse för att med glimten i ögat berätta den stora historien. Programledare är historikerna Olle Larsson och Andreas Marklund.  Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Sitio web del podcast

Escucha En oväntad historia, La escóbula de la brújula y muchos más podcasts de todo el mundo con la aplicación de radio.es

Descarga la app gratuita: radio.es

  • Añadir radios y podcasts a favoritos
  • Transmisión por Wi-Fi y Bluetooth
  • Carplay & Android Auto compatible
  • Muchas otras funciones de la app

En oväntad historia: Podcasts del grupo

Aplicaciones
Redes sociales
v7.11.0 | © 2007-2025 radio.de GmbH
Generated: 3/26/2025 - 4:38:25 AM